Jag vart just påmind om att alla läser min blogg! Alla! Vem som helst kan komma in på mig blogg och läsa, bli inspirerad, motiverad kanske till och med uppmanad att viktnedgång är en väg till lycka!

Jag sitter ju och bloggar med hela svenska folket, ja den får ju läsas av alla...

Precis nyss fick jag en fråga av en anonym pojke eller flicka som skrev att denne var 10-13 år och ville ha tips på hur man kan gå ner i vikt, för denne unga människa blev retad för tjockis.
Ska sanningen fram så har jag lite svårt att tro att personen som skrev verkligen var mellan 10-13 efterom en person i den åldern hade nog skrivit den rätta åldern.. 
Men det kvittar, om det var ett barn som frågade frågan, Det gjorde mig påmind om att det är unga människor som sitter och läser om min väg till lycka genom viktnedgång!

Jag blev lite tagen! Jag vill vara en god förebild för alla, jag vill ju leva som jag lär. 
Varför skulle det vara viktigare för mig att gå ned i vikt bara för att jag är vuxen!
Varför ska man välja att inte ge bantningstips för att det är barn?

Hur som helst, jag tycker inte att barn som fortfarnade växer ska banta.
Jag tycker att inte att barn ska behöva gå till skolan och bli retade för att de är tjocka är fattiga eller bara annorlunda!
Just på tal om överviktiga barn så tycker jag att det är upp till föräldrar och skola att redan från dagis se till att fysisk aktivitet är en självklarhet i barnens liv! Våra barn blir bara mer och mer överviktiga och det är vår förbannade plikt att ta bort sockret så barnen i större utsträckning slipper växa upp med dessa problem!

Socker är livsfarligt! Nu snackar vi knark! Värre! För det är lagligt och finns tillgängligt ÖVERALLT! 
Skulle socker uppfinnas idag så skulle det inte tas in i Sverige lagligt! 

Om barnen ska på disco i skolan ska de inte serveras godis, chips läsk och liknande!
De skulle kunna bli bjudna på plockmat i form av frukt, ta tandpetare färga i karamell färg och sätt i mango, passionsfrukt, och annan exotisk frukt. Barnen kunde göra sitt eget godis på hemkunskapen där det inte behöver tillsättas socker!
Man kan även pressa egen juice på skolan för att använda på partyt!
Kom inte och säg att samhället inte har råd! Vi har ju råd med sjukvården som fetman kräver!

Är ungarna vana med det från början så kräver de ju inte annat, och om folket slutade köpa sockret skulle handeln vara tvungna att komma på andra sätt för att locka kunder! Kan hända att om vi började köpa meeer nyttig mat så skulle den bli billigare! 

Min grabb får sällan socker! 
Han får sylt och sånt, men inte godis, glass, bullar! Det har han aldrig begärt heller, Han är visserligen bara två, men då kräver han ju inte heller socker! 
Han vet inte att tårtan smakar godare än havregrynsgröten! Eller så kanske han inte ens tycker det!

Jag ska i ärlighetens namn säga att ibland känner jag mig elak som inte ger honom saft när alla andra barn får det, eller ger frukt istället för godis!
Jag känner mig inte elak mot min son, utan jag känner mig elak inför föräldrar, dagis och skola som inte fattar bättre! 
Jag får känslan av att de tror att jag tycker att jag är så mycket bättre än dem.
Jag tycker inte det, jag vill bara att min son ska få det jag tycker är bäst för honom!

Jag tycker inte att barn ska behöva riskera diabetes, fetma och andra sjukdomar för att vi inte kan ändra en trend som är farlig! Alla vet hur farligt det är men ingen vill ändra det!

Så, Nu fick jag det sagt! Haha!

Fan så lätt jag blir inspirerad att skriva, det bara flyter på, Jag tror innan att jag vet vad inlägget kommer handla om, men det vänder lika fort som det från början uppkom!

Kommentera gärna i bloggen istället för på facebook!
När jag går tillbaka om några år och läser vill jag kunna se era värmande kommentarer! 

Kraam hela dan!





 

Jag mår helt sanslöst bra!! Jag är chockad, känns som att jag skulle vara hög som ett höghus av glädjeruset!
Jag fick en känsla idag när jag moppade golvet, En tråkig en, att jag önskar att jag hade kunnat hitta denna glädjen och motivationen utan att behöva genomgå en stor operation för att uppnå det...
Men så slog det mig! Varför?? Varför skulle jag inte genomgå den??
Varför skulle det vara något negativt att söka hjälp när man känner att man inte klarar av att ro det hela i land själv? 
Jag är ju matmissbrukare, jag brukade inte maten på det korrekt sätt, och jag hade svårt att komma igång med min motion eftersom det kändes lönlöst just eftersom att jag visste att maten låg mig till last!

Jag är en människa som tycker om att röra på mig. Jag tycker om att träna på gym, jag tycker om att simma, Jag skulle vilja dansa som motion! Jag tycker att det är skönt att ta promenader! Men det kändes lönlöst när maten jag åt var i alldeles för stora portioner, Jag kunde sköta mig med maten ett tag sen var jag tillbaka i samma skit igen!
Jag berättade för alla om hur duktig jag va mä att röra på mig, men sa jag någonsin att jag tog en två timmars promenad idag, sen åt jag spagetti och köttfärssås för 2-3 personer! Näh! 
Jag sa att jag hade promenerat och jag var Såå Nööjd!

Jag bar mycket ångest som sällan kom ut på de rätta ställena! Ångesten har alldeles för ofta gått ut över min kära Krsitofer.
Jag har inte fattat det förrän nu i skrivande stund! Jag har egentligen känt att det inte är något fel på mig psykiskt. Jag har inte kopplat ihop fetman och mitt dåliga mående. När jag har tänkt att jag ska gå ner i vikt är det för att bli bättre fysiskt! Starkare i ryggen, bättre i knäna, i fötterna, piggare, ha mer ork i allmänhet!
Men fetma är otroligt påfrestande psykiskt! Jag har inte haft problem att bada, offentligt eller sånna saker!
Då har det mer handlat om ilska, trötthet, utmattning!
Jag har ofta i hemlighet, ja, mellan mig och Kristofer betett mig som en jävla idiot! 
Vi har bråkat jättemycket imellanåt, Jag har lagt över det mesta av hushållsarbetet till honom, disk, städ, tvätt, ja det mesta! Lixom satte i system att strunta i städning, sen ringt hem från jobbet och sagt att vi får besök så det vore bra om han fixade till hemma, Så dåligt av mig! =(
Han har många gånger sagt att han inte klarar mer bråk och till och med varit på väg ifrån mig... Som väl är är han starkare en de flesta andra! Han har ett stooort hjärta! 
Detta kommer att göra vårt förhållande starkare! Jag har verkligen ett mirakel till karl! Kristofer är en riktig MAN! <3
Han ska jag hålla hårt i! =)
Detsamma gäller ju egentligen mammarollen, Jag har varit för trött att orka ta hand om min son, Har överlämnat alldeles för mycket till Kristofer, egentligen av bara farten! Att Kristofer ofta har fått äta med Dennis, bada honom, lägga honom, klä på honom!
Det är ju inte så att jag inte har gjort nånting, klart jag har lekt med honom, vi har dansat, busat, pusslat, ritat! I kortare stunder, jag har inte orkat som jag har velat... Både fysiskt och psykiskt, trötthet ingår ju i båda lika mycket!

Jag har ofta längtat efer att det ska bli kväll så jag får vara ifred! Ifred från allt ansvar! =)

Känns jobbigt att tala om hur det är eller har varit i negativ mening...
Men det känns inte mer än rätt, jag behöver få ut det onda för att få plats med det goda!
Jag bearbetar på mitt sätt! Om mitt sätt är att öppna mitt hjärta inför kända och okända läsare, så får det vara det!
Det här är jag och det står jag får (I efterhand) =)
Tufft att erkänna att man har varit en orkeslös Mamma och sambo samt vän!
Jag har varit undvikande mot vännerna med... Men nu är det slut med det! =)
Bearbetet har börjat! =)

Jag älskar min familj över allt annat! Och Nu ska jag komma tillbaka till livet! Jag känner att jag redan är där!

Jag har städat hela lägenheten, ska tända lite levande ljus när de är påväg hem och göra det mysigt för oss alla tre! Ja iallafall till Kristofer ska lägga Dennis, Hahaha! Nääh =)

Nu blir det en dusch och så ska jag klä mig lite snyggt för sambon min! Sen ska vi pussas ikväll! Det är han värd! =)
Jag har en överraskning till han, men jag måste vänta till såren har läkt helt! Han kommer att bli såå glad! <3 

(Nä, jag menar inte ligga...) Haha! =)

Ha en bra kväll! =)

God förmiddag!

För mig känns det som eftermiddag, man kliver upp tidigt och äter frukost, sen är det svårt att somna om!
Jag har hunnit gjort en hel del idag! Jag har, ätit, diskat, plockat undan, ätit, sorterat en massa kläder, promenerat och nu äter jag igen! Och klockan har bara passerat elva!

På tal om promenaden! Jag var super nöjd men samtidigt besviken idag! 
Egetligen bara nöjd, men jag vill nog få in min klagan har nånstans! Haha!
Jag gick, jag gick ganska fort, snart i vanlig takt, ett tag kvar till rask...
jag utökade promenaden ganska mycket vart efter jag gick, jag kände efter noggrant...
Jag kände att det molade i magen när jag närmade mig slutet av promenaden.
Här kommer klagomålet, Det tog bara en kvart!! Haha!

Ingen alvedon heller hittills idag! Helt makalöst!

Nästa promenad kommer att bli längre, Nu brydde jag mig inte om det eftersom det var dags att äta och jag tänkte springa runt med dammsugarn när Dennisen har slagit upp sina blå. Det vart tidig sova middag idag eftersom han vaknar så otroligt tidigt! Men jag har ne underbar far till barnet som gör allt för honom, och en otrolig sambo som gör allt för mig!
Ja, just det, det vill jag säga, att det är inte så att han inte hjälper till med hushållssysslorna här hemma, det är bara det att jag hinner före! Haha! Han bäddade sängen, haha! =) <3

Idag ska han och Dennis iväg till en vän till Krsistofer, så barnen kan leka!
Och jag får besök av min vän Veronica! =)
Hon mådde inge bra så hon ville bli hemma! =( Lite ledsamt, jag hade sett fram emot att hon skulle komma idag, vi träffas så sällan nu för tiden... 
Jag får hitt på nå i min ensamhet istället... Om ingen annan har vägarna förbi och vill titta in!  Hihi!

Lite rastlös må jag erkänna att jag blir! Jag har mer lust än va som är skonsamt efter en operation... 
Men jag kommer nog på nåt! =) 

Imorgon ska jag ta en heldag med familjen! Ska komma på något lättsamt vi kan göra, om vi inta bara blir hemma förstås! 
Jag har saknat min familj! Jag har ju varit lite uppe i mig själv av förståeliga skäl! Men nu känner jag att jag är tillbaka till vårt igen! <3
Kristofer föreslog just att vi kunde ut och åka pulka! Det lät perfekt! Snön sjunger ju förhoppningsvis på sista versen nu och Dennis älskar att åka pulka! Såå sööt! <3

Kramen om hela dan!